Som man ropar

Efter att ha skojat lite för mycket med sin snarstuckne chef blir journalisten Gerard Anderson utkommenderad på tvångssemester. Pank som han är, lånar han en torpstuga i norra Värmland för att leva vildmarksliv. Det är sommaren 1943, andra världskriget börjar lida mot sitt slut men Norge är fortfarande ockuperat av tyskarna. En dag går Gerard vilse och kommer till ett ödetorp, där han hittar en rödhårig man liggande livlös i gräset. Han genomsöker hans kläder men finner bara lite pengar och en papperslapp med en massa siffror. För att göra ett sista återupplivningsförsök springer han och hämtar lite vatten. När han kommer tillbaka får han sitt livs chock: den rödhårige är borta, och på hans plats ligger en ung kvinna som påstår att hon varit där hela tiden! Efteråt är Gerard benägen att betrakta den otroliga händelsen som en dröm. Och det gör han ända tills han får återse den rödhårige, denna gång död på riktigt, mördad i båttunneln för älskande par på Gröna Lund. Kort därpå får han också återse den unga kvinnan, pekande på honom med en pistol. Av någon anledning har Gerard Anderson blivit intressant både för norska motståndsrörelsen och tyska Gestapo, som envisas med att försöka ta livet av honom …

Stieg Trenter (1914–1967) föddes som Stig Johansson men tog namnet Stieg Trenter efter att först ha använt det som pseudonym, idén fick han från E.C. Bentleys deckarklassiker Trent’s Last Case. Stieg Trenter var journalist och en mycket uppskattad kriminalförfattare och stockholmsskildrare. Han räknas till De Fyra Stora (tillsammans med Maria Lang, Hans-Krister Rönblom och Vic Suneson). Han debuterade 1943 med kriminalromanen Ingen kan hejda döden. I Farlig fåfänga (1944) introducerade han fotografen och amatördetektiven Harry Friberg, och litet senare också hans ständige vapendragare, kriminalaren Vesper Johnson. Harry Friberg är tecknad efter Trenters nära vän, mästerfotografen KW Gullers. Vesper Johnson har chefredaktören Runar Karlströmer som förebild, Trenters chef på tidningen Allers.

Stieg Trenters böcker är nostalgisk läsning för alla som tjusas av Stockholm och tidsandan som rådde i Sverige under 1940— och 1950-talen. De är vardagshistoriska dokument som i förbifarten berättar om små detaljer och större samhällsförändringar — tunnelbanan byggs, Vasa bärgas, tidningen Expressen startar och så vidare. Och mitt i denna ofta trygga vardag: ond bråd död, spännande mordmysterier och familjedramer.